Puh. Nyligen hemkommen från två veckor i USA. Två veckor av workshops, upplevelser, kontakt, upptäckter, svindel, glädje och vandringar i fantastisk, vacker (och varm!) höstnatur. Min entusiasm inför Enneagrammet är, om möjligt, ännu starkare än tidigare, och jag känner en förnyad lust att sprida detta fantastiska verktyg mer, oftare och i nya former. Till viss del kommer jag att göra det i vår ettåriga utbildning Egobitar som tar sin början nästa höst. (Men redan nu ska jag göra det måndagen den 24 oktober på Jordstrålningscentrum i Stockholm genom föredraget ”Aha, du tänker så!” samt heldagen ”Upptäck din personlighetstyp” i Lundsbrunn den 26 november — välkommen till dem!)
Det är med sorg i hjärtat jag konstaterar att workshopen Enneagram Transformation som Russ Hudson håller i Köpenhamn i november sammanfaller med den enneagramdag jag själv ska hålla i — men det besparar mig å andra sidan bekymret att behöva avväga om jag ska åka dit eller inte 
När man har omgivit sig med instrument för självreflektion så många dagar i sträck blir alla reaktioner tydligare, även de små, som man kanske tidigare hade viftat bort. Då kan man ägna sig åt att skruva upp dem en smula, fast bara inom sig — så att man kan iaktta vad som händer och träna på att låta dem dra förbi som den rena energi de är … precis som den situation jag kort beskrev i egobloggen idag i mitt senaste blogginlägg på egobitar.se. Välkommen dit också!